SÖK EN VARA ELLER TJÄNST      |      TIPSA OSS      |      SKICKA PRESSRELEASE                             FÖLJ OSS PÅ TWITTER OCH FACEBOOK FÖR FLER NYHETER    twitter    fb front                                                                           

ata  

AtaMedia

  | Svensk FöretagsFakta | 

               

Hem Om oss FöretagsFakta Kontakta oss  Industri Kommun och Förvaltning  Bygg och Fastighet Transport och Motor Teknik och IT Ekonomi och Finans

 

 båstad    kristinehamn

 

 danderyd

 

 sölvesborg

 

 

 

 

| NYHETER KOMMUN OCH FÖRVALTNING                                                                                         Kommentera artikel          Skicka nyheter/pressrelease     

        

 

Kommunsektorns låneskuld fortsätter att växa

 

Kommunsektorns låneskuld fortsätter att växa

 

   

Kommuninvest publicerar idag rapporten ”Den kommunala låneskulden 2020”. Detta är den årligt återkommande uppdateringen om hur investeringar, lån och skuldsättning utvecklas för Sveriges kommuner och regioner.

Kommunsektorns samlade investeringar uppgick 2019 till 193 miljarder kr. Det var en ökning med 9 miljarder kr, motsvarande 5 procent, jämfört med 2018. Takten i investeringstillväxten har nu avtagit två år i rad. Den genomsnittliga investeringstillväxten 2010-2019 var 7 procent per år.

 

Den totala låneskulden i kommunsektorn låg vid utgången av 2019 på 726 miljarder kr. Detta var en ökning med 67 miljarder kr, eller 10 procent, i jämförelse med 2018. Det var fjärde året i rad som tillväxttakten för låneskulden ökade. Låneskuldens andel av BNP steg med 0,9 procentenheter och slutade för 2019 på 14,5 procent. Detta var den största ökning som registrerats sedan mätningarna startade.

 

Utvecklingen varierade över landet. 63 kommuner sänkte sin låneskuld med sammanlagt 4,6 miljarder kr. 3 kommuner höll låneskulden oförändrad. 224 kommuner höjde låneskulden med totalt 65 miljarder kr. På regionsidan minskade 3 regioner sin låneskuld med sammanlagt 164 miljoner kr. 12 regioner ökade sin låneskuld med totalt 6,6 miljarder kr. 5 regioner behöll låneskulden på oförändrad nivå.

 

- I grunden har kommuner och regioner ett stort och växande investeringsbehov att förhålla sig till. Med en stark befolkningstillväxt, och en trend där andelarna yngre och äldre stiger i befolkningen, ökar efterfrågan på välfärd. Det är också så att omfattande renoveringar behöver göras i det bestånd av bostäder och fastigheter som byggdes rekordåren 1965-75. Denna dynamik har satt tydliga avtryck under de senaste åren och kommer att göra det även framöver. Det är inte konstigt, utan snarare logiskt, att investeringarna och låneskulden växer, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest.

 

I rapportens framåtblickande del görs, med reservation för de osäkerheter som alltjämt finns kring covid-19, en bedömning av hur utvecklingen i kommunsektorn kan komma att se ut de kommande åren.

En slutsats är att investeringarna sannolikt kommer att fortsätta vara stora. Det är dock inte troligt att tillväxttakten når de mycket höga nivåer som noterades 2017–2018. Det är snarare rimligt att förvänta sig en återgång till en tillväxttakt som, liksom 2019, ligger nära eller något under det långsiktiga genomsnittet.

 

En annan slutsats är att låneskuldstillväxten förmodligen kommer att dämpas under 2020 och 2021, till ca 6 procent per år, för att därefter stiga till ca 8 procent under 2022.

 

- För ett antal kommuner och regioner är ekonomin just nu en tuff utmaning. Men för merparten av kommunsektorn är situationen fullt hanterbar. Covid-19 sätter viss press på ekonomin. Regeringen har dock ökat statsbidragen i en omfattning som gör att resultatnivåerna för 2020 och 2021 ändå bör bli acceptabla. I takt med att skulderna ökar förstärks ju också tillgångssidan i balansräkningen. Samtidigt går det inte att slå sig till ro. För att säkra goda resultatnivåer på längre sikt - och därmed undvika att låneskulden stiger för mycket - behöver många kommuner och regioner använda det ekonomiska manöverutrymme som nu finns till att, utan att ge avkall på kvaliteten, genomföra systematiska effektiviseringar i verksamheten, säger Emelie Värja.

 

Rapporten ”Den kommunala låneskulden 2020” finns bifogad nedan och är även tillgänglig här.


 

 

 
ata   ATA Media                                                                                                                                                     Ämne: Kommun & Förvaltning

 

 

 

 

__ANNONS__________________________

 

 

gbg front

 

upp front

 

vilhelmina

 

alingsås front

 

nynäs front

 

lerum front

 

varberg front

 

upplands-bro front

 

eda front

 

karlskrona front

 

örebro front

 

botkyrka front

 

askersund front

 

lundfront kopiera

 

kramfors front

 

östhammar front

 

sunne fastignets ab

 

lindesberg front

 

nordanstigfront kopiera

 

tekniska bjuv

 

leksand front

 

eda front

 

ockelbo front

 

kungälv front

 

hässleholm front

 

miljökontoret trelleborg

 

linkoping kopiera

 

pajala

 

kumla

 

skurup

 

ulricehamn

 

stockholm kultur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Copyright © ATAgruppen. Alla rättigheter reserverade Användarvillkor. Integritetspolicy.