SÖK EN VARA ELLER TJÄNST      |      TIPSA OSS      |      SKICKA PRESSRELEASE                                                                                    FÖLJ OSS PÅ TWITTER OCH FACEBOOK FÖR FLER NYHETER    twitter    fb front  
ata  

AtaMedia

  | Svensk FöretagsFakta |

              

Hem Om oss FöretagsFakta Kontakta oss  Industri Kommun och Förvaltning  Bygg och Fastighet Transport och Motor Teknik och IT Ekonomi och Finans

 

 

 

 

 

 

| NYHETER EKONOMI                                                                                           Kommentera artikel          Skicka nyheter/pressrelease                                    

        

 

Foto: Mostphotos/Andrey Popov

Foto: Mostphotos/Andrey Popov

 

Pappors inkomst sjunker efter första barnet – men mammor förlorar fortfarande mest

 

Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn, vilket lett till en aning mer jämlika inkomster. Trots denna förändring är ojämlikheten i inkomst efter barn fortfarande stor bland par i Sverige. Det visar en ny sociologisk studie från Stockholms universitet.

 

– De senaste decennierna har utvecklingen stått mestadels stilla. Kvinnors andel av inkomsten är fortsatt mycket mindre än männens andel, även om kvinnornas andel har ökat något bland yngre generationer. Det är något förvånande, vi hade förväntat oss en utveckling mot större jämlikhet, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi och medförfattare till studien.

 

Forskningen bygger på data över samtliga heterosexuella par i Sverige som fått sitt första biologiska eller adopterade barn mellan 1987-2007. Resultaten visar alltså att bland senare generationer har inkomsttappet för kvinnor under åren efter att barnet fötts varit något mindre. Studien fokuserar på inkomst av arbete och inkluderar inte föräldrapenning, andra pengar från socialförsäkringar eller bidrag.

– Att kvinnans andel av den totala inkomsten i paren gått upp drivs framförallt på av att pappornas andel av inkomsten börjat gå ner efter första barnet. Det är nytt för den här senare generationen av män, berättar Ann-Zofie Duvander.

Föräldralediga män driver på den lilla trend som syns

Att mäns inkomst också börjat dippa tros främst bero på att de också börjat vara föräldralediga under perioden som forskarna studerat. Detta eftersom inkomsten sjunker mest åren direkt efter att de blivit pappor. Men det finns dessutom en liten effekt av att mäns inkomst inte ökar lika mycket åren därefter bland de som fått barn på senare tid.

 

– Det är alltså uttaget av föräldrapenningen som står för den absolut största delen av inkomsttappet för männen. Över tid kan vi också se att löneökningen minskar något. Tar man föräldraledigt gör man andra val i livet, och satsar kanske inte lika mycket på jobbet som förut. Det kan få en konsekvens för inkomsten på sikt även för män, säger Ann-Zofie Duvander.

Den svaga utvecklingen mot mer jämlika inkomster inom par är mest tydlig bland de par där kvinnan har eftergymnasial utbildning, men mannen inte har det.

 

– Det är också dessa män utan eftergymnasial utbildning som får barn med högutbildade kvinnor som tar ut mer föräldraledighet, dessa par är mer jämlika. Kvinnors inkomst inom ett par blir alltså mer jämlik om hon får barn med en man som har lägre utbildning än henne.

Att ojämlikheten i inkomst i stort ändå består över tid, kan bero på hur arbetsmarknaden ser ut för kvinnor respektive män.

 

– En möjlig tolkning är att den fortsatta ojämlikheten beror på att Sverige har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad, både sett till yrken och bransch. Det kan vara en förklaring till att inkomsten efter barn är sämre för kvinnor, som ju oftare jobbar inom offentlig sektor och vård och omsorg där löneutvecklingen kan vara sämre än i mansdominerade branscher, menar Ann-Zofie Duvander.

Fakta: Så gjordes studien

Studien bygger på data över inkomster i samtliga heterosexuella par i Sverige som fått sitt första biologiska eller adopterade barn mellan 1987-2007, med undantag för de par som inte hade någon registrerad inkomst och de som hade mer än 1 miljon kronor i sammanlagd inkomst (i 2012 års penningvärde). Studien fokuserar på inkomst av arbete och inkluderar inte föräldrapenning, andra pengar från socialförsäkringar eller bidrag.

 

Källa Stockholms Universitet

 
ata   ATA Media                                                                                                                                                                       Ämne: Ekonomi

 

 

'__ANNONS__________________________

jernkontoret

 

boetten

 

eldon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

structor

 

bravida säkerhet

 

noxor

 

kornetsakustik

 

incert

 

elitfönster

 

science village scandinavia

 

toyota

 

outlander

 

hedin bil

 

kylservice

 


 

 

 

Copyright © ATAgruppen. Alla rättigheter reserverade Användarvillkor. Integritetspolicy.