SÖK EN VARA ELLER TJÄNST      |      TIPSA OSS       |     SKICKA PRESSRELEASE                                                                              FÖLJ OSS PÅ TWITTER OCH FACEBOOK FÖR FLER NYHETER    twitter    fb front  
ata  

AtaMedia

  | Svensk FöretagsFakta | 

              

Hem Om oss FöretagsFakta Kontakta oss  Industri Kommun och Förvaltning  Bygg och Fastighet Transport och Motor Teknik och IT Ekonomi och Finans

 

 

streambim

 

 

 

 

| NYHETER INDUSTRI                                                                                                        Kommentera artikel          Skicka nyheter/pressrelease     

        

 

Mats Emborg, professor i byggmaterial och Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet

Nya betongmetoder kan spara 50 miljoner per år

 

Behovet av miljövänlig och stark betong ökar i Sverige. Flera stora infrastrukturprojekt pågår just nu, som bygget av Förbifart Stockholm och tunnlar och broar för Götaälv och Mälarbanan. Sveriges ledande betonglabb vid Luleå tekniska universitet utvecklar nu nya betongmetoder, för att redan i år kraftigt kunna minska koldioxidutsläpp och kostnaderna inom svensk betongbransch, inte minst när man bygger i kallt klimat.

 

– Vi vill förenkla så att betongbranschen under pågående byggprocess på plats, själv kan undersöka den betong man gjuter. Om byggingenjörerna kan sätta in åtgärder mot sprickor – direkt, kan betongen hårdna bättre utan problem. Klarar man att helt undvika sprickbildning blir kvaliteten på betongkonstruktionen högre och förtjänsten är stor, både i pengar och miljö, säger Mats Emborg, professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet.

Thysell-laboratoriet vid Luleå tekniska universitet har utfört och utvecklat betongteknisk provning i Sverige sedan 1980-talet, med bland annat betongprovning för Sveriges längsta bro Öresundsbron, och ligger i framkant i Europa. I Thysell-laboratoriet utarbetar forskarna metoder för kontroll av sprickbildning i betong och hållfasthet över tid i konstruktioner för bland annat infrastruktur.

 

Dragspänningar kan uppstå

 

De tittar på hur betongen under hårdnandet reagerar vid yttre belastning och när temperaturen ökar i ett nygjutet betongelement som expanderar och senare kontrakterar. Om betongelementet sitter fast vid gjutningen som i till exempel en tunnel, uppträder spänningar och under avsvalningen kan dragspänningar uppstå som kan spräcka betongen, så kallade avsvalningssprickor. Det är bland annat sådana kritiska skeden som betongbranschen själv nu ska kunna upptäcka och påverka direkt på plats.

 

 

"Vi har uppskattat förtjänsten av användning av våra betongmetoder till 30-50 miljoner kronor om året, bara genom att sprickor undviks, att optimerade metoder mot sprickor väljs och att förseningar i arbetet därigenom kan förhindras"

 

 

– Vi ska förbättra försöksmetoderna för betongbranschen genom att vidareutveckla de modeller vi har tagit fram för analyserar i labbet, så att de fungerar direkt på byggarbetsplatsen. Det handlar om hur man mäter betongens egenskaper under pågående gjutprocess med trådlösa sensorer och hur man väljer lämpliga åtgärder för att till exempel undvika sprickbildning. Förenklingar är viktiga. Vi kallar detta digitaliserat byggande och har lanserat ordet DigiBetong inför framtida arbete inom området, säger Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet, som ingår i forskarteamet.

De metoder som Thysell-laboratoriet utvecklar beräknas få stor betydelse för betongtillverkare och byggentreprenörer så att de kan göra prognoser och vidta optimala metoder på bygget, liksom för beställare av planering och byggande av projekt som till exempel Förbifart Stockholm.

– Vi har uppskattat förtjänsten av användning av våra betongmetoder till 30-50 miljoner kronor om året, bara genom att sprickor undviks, att optimerade metoder mot sprickor väljs och att förseningar i arbetet därigenom kan förhindras. En annan aspekt är att livslängden blir längre för en ouppsprucken betongkonstruktion, och det i sig är en stor förtjänst i hållbarhet, säger Mats Emborg.


Minskning av miljöbelastningen

 

Inom de närmaste tiotals åren har betongbranschen även mycket stora ambitioner att minska miljöbelastningen. Redan nu har forskarna på Luleå tekniska universitet testat betong i labbet med 15 procent lägre miljöbelastning jämfört med tidigare, men målet är högre.

 

– Innan det här året är slut har branschen tagit fram betong som minskar koldioxidutsläppen med 20-25 procent. Det blir mycket spännande att se hur dessa nya betongsorter uppför sig i vårt laboratorium och hur vi kan förfina betongensäger Mats Emborg.

 

Totalt investeras nu 5 miljoner kronor från industri och beställare i Thysell-laboratoriet genom Trafikverket, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, Cementa, Betongindustri och konsultfirman Bostek, samt även via Thysells stiftelse och Laboratoriefonden på Luleå tekniska universitet.

 

 
ata   ATA Media                                                                                                                                                                       Ämne: Industri

 

 

 

 

__ANNONS__________________________

jernkontoret

 

boetten

 

eldon

 

uppsala

 

veo

 

solelgrossisten

 

swid

 

e on

 

wps

 

mec

 

swede wheel

 

structor

 

bravida säkerhet

 

noxor

 

kornetsakustik

 

incert

 

elitfönster

 

science village scandinavia

 

toyota

 

outlander

 

hedin bil

 

kylservice

 


 

 

 

Copyright © ATAgruppen. Alla rättigheter reserverade Användarvillkor. Integritetspolicy.